23 december 2007

Kommentarer

Dan före dopparedan börjar lida mot sitt slut. Stundvis har dagen varit riktigt bra ändå. Min familj är ju så helgalen att man ibland inte kan annat än skratta.

Jose och Anna var inne en stund och önskade familjen god jul. Skönt att få prata lite med dem.
Av någon annan fick jag en kommentar jag absolut inte ville höra. Även om det kanske är sanningen.

Jag undrar bara hur långt det räcker med bara känslor? Då problemen blir för många kanske det inte spelar någon roll?

Julafton imorgon. Bara att hålla humöret uppe!
Julklapparna är inslagna och nu skall jag slappna av en stund i bastun!

Fortfarande noll procent julstämning.


Lina

Inga kommentarer: