Jag har alltid varit en sådan där fånig person som tror på ödet och att "...and they lived happily ever after" faktiskt fungerar. Men ibland vacklar till och med jag i min övertygelse. Just nu är det väldigt sällan man hör om någon som blivit tillsammans. Desto oftare hör man om par som gör slut. Idag fick jag höra om ännu ett par som gått skilda vägar. Det är ingen jag känner, bara i bloggens värld. Men det är ett par som varit sådär äckligt kära hela tiden och så helt plötsligt tar det bara slut. Jag brukar köra med förklaringen "Är det meningen att ni skall vara tillsammans så blir ni det också". Och det tror jag fortfarande. Dock hjälper det inte en människa som just fått sitt hjärta krossat att höra det.
Jag svamlar. Alla tankar lät så bra i mitt huvud, men jag märker att jag inte får ner dem speciellt vackert i text. Nåväl, man är den man är. Och jag är och förblir en obotlig romantiker.
L
27 april 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar