11 februari 2008

Skräck

Min måndag hittills:
- Dejt med drömmannen igen, vilket innebär en halvtimmes konstant flinande från min sida. Han är för mysig. Väluppfostrad är han också och säger tack varje gång jag håller upp dörren åt honom eller ger honom en stol. En medalj åt hans föräldrar, ni har avlat ett förtjusande barn!
- Nära-döden-upplevelser på stan med Jose.
Nr 1. Vi gick helt oskyldigt på torget och helt plötsligt kommer minst hundra duvor flygande rakt emot oss. De var helt klart ute efter våra ögon. Vi var tvungna att ducka och det hela såg säkert rätt fånigt ut, men vi var rädda på riktigt. Rädsla är inget att skratta åt, faktiskt!
Nr 2. Vi gick helt oskyldigt på gågatan och fick plötsligt syn på en otroligt otäck sak. Vad heter dedär läskigt sminkade gubbarna som står på gator och är helt stela, men så plötsligt rör de sig? Nåväl, i alla fall stod en sådan fuling precis vid ingången till Stockmann och när vi gick förbi gjorde han en märklig rörelse mot oss. Vi grinade lätt av rädsla och gick snabbt vidare. Då busvisslade fulingen efter oss. Inte okej. Jag har fortfarande inte återhämtat mig.
Nr 3. Vi gick fortfarande helt oskyldigt på gågatan och fick syn på ännu en fuling. Denna såg dock mer ut som en mycket misslyckad transvestit och han var inte riktigt lika otäck.
Skrämmande har det varit i alla fall. Nog för att jag gillar sminkade killar, men då syftar jag främst på svart kajal i ansiktet, inte svart skokräm i ansiktet. Det påminde så mycket om den där gången på Jakobs Dagar då jag stod och väntade på att gå i paraden med resten av dansarna och den där otäcka McDonalds-clownen kom dansande mot mig. Jag är ju livrädd för clowner och tyvärr kunde jag inte behärska mig utan sprang upp på trappan vid rådhuset. Den stackars clownen tittade bara på mig och sa: "Du behöver inte springa undan mig." Och jag kunde inte annat svara än: "Men jag är rädd!" Vilken mes jag är! Haha!
- Mer gitarrlektioner med två söta små tjejer. Jag var kanske inte fokuserad till hundra procent, men det gick bra ändå.
- Hem och tillreda en delikat middag med min Jozzy. Jag var vild med kryddorna, men det blev gott.

Just nu ligger jag och läser Kejsaren av Portugallien, som skall vara utläst på onsdag. Jag hade tänkt läsa klart den idag. Om 17 minuter börjar Top Model och jag har sjutton kapitel kvar. Detta blir intressant!

Dagens bästa. Joses lillebror Viktor the mjiff (som går på sexan) ringde nyss. Såhär gick diskussionen:
Mjiffe: Jussi, jag har brutit axeln.
Jose: Oj, hur gick det till?
Mjiffe: En tvåa tacklade mig på isen.
Jose: Vad gjorde du då?
Mjiffe: Jag slog skiten ur honom.
Jose: Grät du?
Mjiffe: Nej.
Jose: Vad gjorde tvåan då?
Mjiffe: Han flinade, men då slog jag honom.

Jag inser att det inte är roligt, men jag kan inte sluta skratta! :)

L

1 kommentar:

Anna sa...

hahah! mjiffe e tuffast nagang. ja avgudar han