Tänk om...

Som sjukling går tiden ovanligt långsamt. Nu har jag sett en film med bror Viktor. Filmen hette I know who killed me. Jag tyckte den var jättebra. Konstig, men bra.
Lindsay Lohan är en sötnos!

Igår började jag fundera på sommaren som varit. Det var en underbar tid, men nu märker jag att det var en väldigt avgörande tid för mig. De val jag gjorde då gör att jag inte längre har det jag valde bort. Man kan undra hur det skulle vara nu om jag hade gjort annorlunda, valt annorlunda. Ändå vet jag att jag skulle göra allting likadant, om jag fick chansen. Jag vill inte leva resten av mitt liv och tänka "Tänk om..." varje dag. Nej!

Usch. Det är invecklat med känslor. Människor är svåra att förstå sig på. Vi fungerar olika. Det jag lärt mig är att när huvudet säger en sak, men hjärtat en annan är det ändå oftast hjärtat som har rätt. Man kan inte ändra på vad man känner. Det sägs ju att de synder man mest ångrar på gamla dagar är de man inte har begått. Kanske är det faktiskt så.


Oj, vad jag yrar.
Nu skall jag gå och störa min pappa!


Lina