Jag fortsätter kämpa för att få någon slags julstämning. Dock helt utan resultat. Håller på och städar lite med Emma. Hon gör sitt allra bästa för att muntra upp mig. Det är snällt av henne. Eftersom hon var med och betraktade förödelsen igår förstår hon lite vad jag pratar om. Men ändå inte.
Får besök ikväll av en familj jag inte träffat sedan jag var liten. Jag önskar så att jag fick vara barn igen. Då slapp man ta konsekvenserna av sina handlingar. Vad skönt det vore.
Men trots allt är allting precis som det var innan. Mitt hjärta fortsätter slå.
Nu, kaffe med Emma.
Lina
23 december 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar